Natura 2000

Låt muspekaren vila på "läs mer" så ser du Miljööverdomstolens referat. I de fall vi inte har tillgång till domen i heltext har vi länkat till Domstolsverkets "Vägledande avgöranden" där du själv kan söka efter domen (och underrättsdomar) på "Avancerad" sökning, välj Miljööverdomstolen och skriv in målnumret. För Högsta domstolens domar välj Högsta domstolen och skriv in målnumret.

På Domstolsverkets webbplats finns även andra äldre avgöranden. Vi har valt att presentera domar som är från år 2005 och framåt inom utvalda områden.

Vägledande domar
Miljööverdomstolen

2007

Deponering och mottagning - förutsättningar att medge generell dispens från gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden - M7240-06
LAGRUM
7 kap. 28 a § och 21 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
15 § och 15 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall
35 a §, 35 b § och 35 c § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av
avfall vid anläggningar för deponering av avfall
Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april
1999 om deponering av avfall. Ändrad genom Rådets beslut 2003/33/EG och förordning (EG)
nr 1882/2003
Rådets beslut 2003/33/EG av den 19
december 2002 om kriterier och förfaranden
för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till,
direktiv 1999/31/EG
En miljödomstol meddelade tillstånd att deponera avfall med lakningsvärden som var tre gånger högre än de gränsvärden som angavs i Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljööverdomstolen ansåg att domstolen visserligen hade haft behörighet att pröva frågan om dispens från föreskrivna gränsvärden, däremot inte att medge en generell dispens för alla gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter. Villkoret upphävdes.

2006

Täkt av kalksten - tillstånd - M1644-06
LAGRUM
3 kap. 6 §, 7 § och 10 § miljöbalken (1998:808)
En miljödomstol hade lämnat ett bolag tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på Gotland. Efter överklagande uttalade Miljööverdomstolen (MÖD) vad gällde tillåtligheten att täkterna hade lokaliserats till platser som både var av riksintresse för naturvård och för materialförsörjning och att det av 3 kap 10 § miljöbalken (MB) framgår att om ett område omfattas av riksintressen för oförenliga ändamål en avvägning skall ske mellan riksintressena. En sådan avvägning skall dock endast göras om den sökta åtgärden befaras medföra påtaglig skada på ett riksintresse. I det aktuella fallet då områdets naturmiljö som helhet inte bedömdes komma att äventyras eller skadas påtagligt, ansåg MÖD att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB inte skulle göras. MÖD biföll att tillstånd lämnades med lämpliga villkor.
3Gmast - M3412-05
LAGRUM
3 kap. 6 §, 4 kap. 8 § samt 7 kap. 28 a § miljöbalken (1998:808)
9 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
Uppförande och drift av en 3Gmast ansågs inte strida mot syftet med ett naturvårdsområdes föreskrifter eller mot gällande riksintressen. Inte heller krävdes det tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken då varken miljön i de närliggande habitaten eller Natura 2000-området i dess helhet skulle påverkas på ett betydande sätt. Därmed förelåg inte hinder mot att meddela tillstånd enligt områdesföreskriften.
Järnvägsbro m.m. - M5040-05
LAGRUM
2 kap. 9 §, 4 kap. 8 §, 7 kap. 27 §, 28 a §, 28 b § och 29 §, 11 kap. 23 §, 16 kap. 1 §, 17 kap. 1 §, 19 kap. 2 § samt 21 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)
Lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut
1 kap. 1 § och 4 §, 2 kap. 2 § och 8 §, 4 kap. 1 § samt 5 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
20 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.  Senast ändrad genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1882/2003
Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. Senast ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 807/2003.
Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

2005

Strandskyddsdispens - M8366-03
LAGRUM
7 kap. 16 §, 18 § och 25 § miljöbalken (1998:808)
Miljööverdomstolen fann att förutsättningar förelåg att bevilja strandskyddsdispens för byggande av ett fritidshus på en fastighet i Tanums kommun, Västra Götalands län.

Mera om Natura 2000

Naturvårdsverket

Länsstyrelserna
(Gemensam ingång)

 

 

Uppdaterad 2008-06-26