Processuella frågor

Låt muspekaren vila på "läs mer" så ser du Miljööverdomstolens referat. I de fall vi inte har tillgång till domen i heltext har vi länkat till Domstolsverkets "Vägledande avgöranden" där du själv kan söka efter domen (och underrättsdomar) på "Avancerad" sökning, välj Miljööverdomstolen och skriv in målnumret. För Högsta domstolens domar välj Högsta domstolen och skriv in målnumret.

På Domstolsverkets webbplats finns även andra äldre avgöranden. Vi har valt att presentera domar som är från år 2005 och framåt inom utvalda områden.

Vägledande domar
Miljööverdomstolen
Högsta domstolen

2008

Föreläggande att återställa ett vattenavledningsföretag av år 1926 i ursprungligt skick - M857-08
LAGRUM
11 kap. 13 § 1 st. och 15 § 1 st., 16 kap. 10 § samt 26 kap. 9 § och 14 § miljöbalken (1998:808)
7 kap. 45 § vattenlagen (1918:523)
Rensningar utfördes i företaget dels under 1970-talet dels år 1999. Då rensningarna under 1970-talet inte stod i strid med den äldre vattenlagen var åtgärderna inte prövningspliktiga. Härigenom tillskapades däremot en ny och laglig vattenanläggning vars djupnivåer, och inte 1926 års djupnivåer, skulle vara utgångspunkt för bedömningen av om 1999 års rensningar förändrat vattnets djup så att tillståndsplikt förelegat. Miljööverdomstolen fann att så inte var fallet. Föreläggande om återställningsåtgärder kunde därmed inte lagligen riktas mot företaget. Föreläggandet undanröjdes.

2007

Rättegångsfel - M124-07
LAGRUM
20 kap. 3 § och 31 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)
Miljödomstolen har i ett mål om ersättning enligt 31 kap. miljöbalken efter avslutad huvudförhandling ex officio inhämtat uppgifter från aktörer som inte varit parter i målet. Uppgifterna har inverkat på målets utgång men har inte kommunicerats med parterna. Miljödomstolens förfarande har inte stöd i miljöbalken, rättegångsbalken eller i expropriationslagen. Ett rättegångsfel som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i Miljööverdomstolen ansågs ha förekommit och målet återförvisades till miljödomstolen.
Jäv - M1102-07
LAGRUM
20 kap. 3 §, 4 §, 6 § och 10 § miljöbalken (1998:808)
4 kap. 13 §, 12 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
28 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister
1 § förordning (1999:704) om förordnande av sakkunniga ledamöter i miljödomstol
Artikel 6 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (Europakonventionen)
Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens ombud samtidigt inneha ett förordnande som sakkunnig ledamot vid samma miljödomstol. Motparterna anmälde jäv mot domstolens ledamöter vilket ogillades av domstolen. Enligt Miljööverdomstolen kan det förhållandet att en sakkunnig ledamot uppträder som ombud vid den domstol som han eller hon i första hand tillhör medföra tvivel om domstolens objektiva opartiskhet. Om den sakkunniga ledamoten tillåts vara ombud, bör ledamöterna vid den domstolen anses jäviga. Den lösning som rättegångsbalken föreskriver i motsvarande situation, när nämndemän uppträder som ombud, är att ombudet får avträda. Denna bestämmelse bör även tillämpas analogt när det gäller de sakkunniga ledamöterna i miljödomstolarna. Eftersom ombudet inte hade avvisats genom en analog tillämning av 12 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken så var rättens ledamöter förhindrade på grund av jäv att delta i handläggningen av målet. Invändningen om jäv bifölls.
Skidanläggning, samråd -avvisat överklagande
(protokollsbeslut) - M3401-06
LAGRUM
12 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
Efter anmälan om samråd beträffande en skidanläggning beslutade länsstyrelsen att godta utförandet. Miljödomstolen avvisade överklaganden från ett antal närboende, som ville att skidanläggningen inte skulle få byggas. Miljööverdomstolen uppmärksammade att fyra av klagandena ägde fastigheter som enligt antagen och laga kraftvunnen detaljplan skulle komma att ingå i den planerade skidanläggningen och meddelade prövningstillstånd för dessa. Miljööverdomstolen konstaterade sedan att ett beslut efter en anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken inte i sig skapar några rättigheter för anmälaren och därmed inte har någon faktisk effekt gentemot klagandena. Miljööverdomstolen avslog därför överklagandena.
Stängselgenombrott - M6046-06
En fastighetsägare, som överklagat ett beslut om avslag på en begäran hos länsstyrelsen om stängselgenombrott på en grannfastighet och som åberopat endast allemansrättsliga skäl, har inte ansetts ha talerätt.
Vindmätningsmast - samråd - M5074-07
LAGRUM
12 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
32 § 1 st. rennäringslagen (1971:437)
En sameby hade inte rätt att föra talan mot ett beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken då beslutet i sig inte innebar någon rätt att förfoga över marken för att uppföra en vindmätningsmast.
Säkerhetsrapport för Sevesoanläggningar
- prövningens omfattning - M6139-06
LAGRUM
16 kap. 2 § 3 st., 22 kap. 1 § 6 st., 24 kap. 1 § och 26 kap. 3 § 2 st. miljöbalken (1998:808)
2 §, 10 §, 11 §, 15 § och 20 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen)
9 § förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesoförordningen)
Artikel 9.1, 9.4 och artikel 16 i Rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesodirektivet)
4 § och 5 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Inom ett bolags industriområde fanns flera fabriker. En av dem hade beviljats ett separat tillstånd och prövats individuellt, fristående från övrig verksamhet. Räddningsverket överklagade tillståndet och framhöll att prövningens avgränsning till en individuell fabrik inte var förenlig med säkerhetsrapportens avgränsning, som i enlighet med Sevesolagen omfattade samtliga fabriker på verksamhetsområdet. Därmed hade det inte skett någon integrerad miljö- och säkerhetsprövning av hela verksamheten enligt Sevesolagen. Räddningsverket yrkade att tillståndet skulle upphävas och målet återförvisas till miljödomstol för samordnad ny prövning. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att det är prövningsmyndigheten som slutligt avgör om avgränsningen är lämplig och att säkerhetsfrågan har betydelse för denna avgränsning. Vidare framhöll MÖD att det inte enbart är säkerhetsprövningen vid tillståndsprövningen som säkerställer syftet med Sevesolagstiftningen utan att detta också sker genom att säkerhetsrapporten regelbundet ges in till tillsynsmyndigheten, som har befogenhet att meddela de förelägganden och förbud som behövs. MÖD uttalade slutligen att rättskraften endast omfattar de säkerhetsfrågor som villkorsreglerats i tillståndet eller på annat sätt prövats i tillståndet. Miljööverdomstolen avslog Räddningsverkets överklagande.(Samtidigt med detta avgörande meddelade MÖD följande domar där Räddningsverket överklagat andra avgöranden avseende frågan om säkerhetsrapportens inverkan på prövningen: M 6210-06, M 1877-07, M 7106-06, M 9898-06, M 8161-06).
Rättegångsfel - tillsyn enligt 11 kap. miljöbalken - M1385-07
LAGRUM
16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808)
Miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut med stöd av 16 kap. 13 § miljöbalken har inte ansetts omfatta tillsynsbeslut.
Vindkraftpark - överklagande, talerätt
- M6218-06
LAGRUM
16 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)
En klagande hade som grund för sin talerätt i ett överklagande åberopat att landskapsbilden skulle störas om vindkraftparken kom till stånd. Den klagandes bostad låg minst två kilometer från vindkraftverken. Miljööverdomstolen ansåg inte att den klagande var berörd av verksamheten på ett sådant sätt att hon hade rätt att överklaga domen trots att verken kunde ses från fastigheten. Överklagandet avvisades.

2006

Återställningsåtgärder inom biotopskyddsområde - grannes klagorätt
- M9038-05
LAGRUM
7 kap. 11 § och 16 kap. 12 § miljöbalken
(1998:808)
En stenmur utgjorde gräns mellan två fastigheter och ansågs tillhöra båda fastigheterna varför talerätt förelåg för den fastighetsägare som inte var nöjd med den andre grannens återställningsåtgärder på muren.
Bygga om färjelägen - prövningens omfattning - M255-06
LAGRUM
11 kap., 16 kap. 7 § , 22 kap. 1 § och 31 kap. 16 § 2 st. miljöbalken (1998:808)
Vägverket hade i en ansökan om tillstånd att bygga om två färjelägen inte redovisat olägenheterna av färjetrafiken. Om olägenheterna av en följdverksamhet är allt för allvarliga kan en ansökan om tillstånd ytterst komma att avslås. (NJA 1977 s. 558 och NJA 2004 s. 421). Eftersom Vägverket hade rådighet över sina egna färjor hade verket rättslig möjlighet att efterkomma villkor om bl.a. vilka färjor som fick trafikera leden. Avsaknaden av uppgifter om färjetrafikens miljöpåverkan ansåg MÖD vara en brist i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Vidare saknades i MKB:n och i ansökan alternativa lokaliseringar av färjeläget på Yxlan. Ansökan kunde därmed inte läggas till grund för en tillåtlighetsprövning. MÖD undanröjde och återförvisade målet till miljödomstolen.
Småbåtshamn - M9244-05
LAGRUM
12 kap. 6 § och 16 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)
22 § förvaltningslagen (1986:223)
Efter anmälan om samråd för utbyggnad av en småbåtshamn beslutade länsstyrelsen att vattenföretaget kunde utföras utan föregående tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken. Miljödomstolen avvisade överklaganden från ett antal innehavare av båtplatsservitut som ansåg att deras enskilda intressen påverkades och att tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken borde sökas. Miljööverdomstolen fann att båtplatsservituten skulle påverkas av vattenföretaget. Länsstyrelsens beslut ansågs därför ha sådana faktiska rättsverkningar att det var överklagbart och klagandena därigenom berörda av beslutet på ett sådant sätt att de hade talerätt. Målet återförvisades till miljödomstolen för prövning i sak.
Dispens från strandskydd - klagorätt
- M4134-06
LAGRUM
16 kap. 12 § 1 st. 1 miljöbalken (1998:808)
En samfällighet hade fått dispens för att anlägga en brygga. En granne överklagade beslutet. Vägen till grannens fastighet passerade dispensfastigheten på en kort sträcka. Dessutom var grannens fastighet belastad med ett vägservitut till förmån för den fastighet som fått dispens. Anläggandet och brukandet av den tilltänkta bryggan skulle kunna innebära en ökad användning av vägen och därmed inskränka klagandens möjlighet att utnyttja vägen. MÖD fann att grannen hade talerätt.
Besluts giltighet mot ny fastighetsägare
- M6777-05
LAGRUM
26 kap. 15 § och 16 § miljöbalken (1998:808)
21 § hälsoskyddslagen (1982:1080)
En fastighet hade överlåtits efter det att länsstyrelsens förbud överklagats av de tidigare ägarna till fastigheten. Miljödomstolen avskrev målet eftersom länsstyrelsens beslut inte hade antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel och därför inte kunde bli gällande mot de nya ägarna. Miljööverdomstolen konstaterade att tillämpningen av 26 kap. 16 § miljöbalken inte förutsatte anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. De nya fastighetsägarna var därför, på yrkande av motparten, skyldiga att träda in som parter i rättegången hos miljödomstolen. Miljödomstolens beslut undanröjdes och målet återförvisades till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Fordran för efterbehandling av förorenad
fastighet - fråga om forum - M9894-05
LAGRUM
10 kap. 1 §, 2 § och 6 § samt 20 kap. 2 §
7 miljöbalken (1998:808)
Efter föreläggande av en länsstyrelse sanerade ett bolag (A) tillika fastighetsägare sin förorenade mark. Därefter yrkade bolaget att miljödomstolen skulle förplikta det bolag (B) som bedrivit verksamhet på platsen och som givit upphov till miljöskadan att ersätta bolaget för saneringskostnaden. Bolaget (B) yrkade att miljödomstolen skulle avvisa käromålet då miljödomstolen inte var behörig att ta upp talan till prövning. Miljööverdomstolen fann att miljödomstolen gjort rätt som ogillat avvisningsyrkandet eftersom fastigheten var ett sådant förorenat område som avses i 10 kap. 1 § miljöbalken (MB). Båda bolagen var verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § MB och ansvariga för efterbehandling av fastigheten. Eftersom ansvaret var solidariskt skulle det som någon av dem betalat fördelas mellan dem efter vad som ansågs skäligt. Bolaget ( A) hade således haft rätt att enligt 20 kap. 2 § 7 MB väcka talan vid miljödomstol om fördelning av det solidariska ansvaret.
Ideell förenings klagorätt - M997-06
LAGRUM
16 kap. 13 § 1 st. miljöbalken (1998:808)
Miljööverdomstolen fann att en villaägarförening inte omfattades av 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen hade visserligen inskrivet i sina stadgar att tillvarata naturskydds- och miljöintressen men då föreningen inte kunde visa att den i sin kontinuerliga verksamhet ägnat sig åt detta ändamål avslogs överklagandet.

2005

Kraftverk och regleringsdamm m.m.
- M7797-03
LAGRUM
25 kap 2 § miljöbalken (1998:808)
18 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
Vid fastställande av ersättning för rättegångskostnader fann miljödomstolen att vissa fastighetsägare som yttrat sig över ansökan inte var sakägare, men tillerkände dem ändå ersättning för rättegångskostnader, eftersom de varit oförhindrade att i sakägarfrågan framlägga utredningar och synpunkter. Miljööverdomstolen konstaterade att fastighetsägarna inte var sakägare och att det därför saknades laga grund för att förplikta sökanden att ersätta deras rättegångskostnader i miljödomstolen liksom i Miljööverdomstolen.
Motorsportbana - närboendes klagorätt mot
tillsynsbeslut - M3414-05
LAGRUM
9 kap. 6 § och 16 kap. 12 § 1 st. 1 miljöbalken
(1998:808)
Tillsynsmyndigheten hade godkänt anläggande och drift av en knattecrossbana. Ett antal närboende ansågs inte ha rätt att överklaga beslutet. Miljööverdomstolen fann däremot att boende på ett avstånd om 800-1000 meter från banan, vars fastigheter även låg nära en tillfartsväg till området, var sakägare.
Vindkraftsanläggning - talerätt i mål om tillstånd - M8141-04
LAGRUM
16 kap. 12 § första stycket miljöbalken
(1998:808)
Länsstyrelsen lämnade ett bolag tillstånd enligt miljöbalken att driva en gruppstation med 3-5 vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt av mindre än 10 MW. Beslutet överklagades av en grupp närboende som avvisades av miljödomstolen som ansåg att ingen av de klagande var berörd på ett sådant sätt att klagorätt förelåg. Samtliga klagande bodde på ett avstånd av cirka 1,6 km till 3 km från vindkraftverket och var enligt miljödomstolen därmed bosatta utanför störningsområdet. Miljööverdomstolen (MÖD) hänvisade till praxis från Högsta domstolen (t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II), som fastslagit att rätten att vara part och överklaga skall tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. De klagande uttryckte oro för buller och solblink / skuggning. MÖD fann mot bakgrund av vad de klagande anfört i målet att de olägenheter de gjort gällande inte var endast teoretiska eller helt obetydliga och att de därmed hade rätt att klaga på länsstyrelsens beslut.
Avloppsanläggning - överklagande - M2305-05
LAGRUM
26 kap. 1 § och 9 § miljöbalken (1998:808)
En kommunal nämnd hade i ett beslut, rubricerat som råd, angivit att en viss person skulle förbättra befintlig avloppsanläggning före ett visst datum. Nämnden angav också att om åtgärden inte vidtagits innan angivet datum skulle nämnden kunna utfärda vitesföreläggande enligt 26 kap. 9 § miljöbalken. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att nämndens beslut kunde uppfattas som bindande med följd att det kunde få verkan enligt sitt innehåll och att beslutet, även om det rubricerats som råd och angetts som inte överklagbart, därför borde vara överklagbart. MÖD upphävde länsstyrelsens och miljödomstolens beslut och förordnade att länsstyrelsen skulle ta upp överklagandet till prövning.
Täktverksamhet - överklagande - M2225-05
LAGRUM
19 kap. 5 § 2, 20 kap. 3 § 2 st., 22 kap. 2 §
och 23 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen
(1971:291)
Miljödomstolen fann att miljökonsekvensbeskrivningen inte kunde godtas i förevarande skick och beslutade därför att återförvisa målet till länsstyrelsen för komplettering. I beslutet angavs att beslutet enligt 34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen inte kunde överklagas. Bolaget överklagade emellertid beslutet och anförde bl.a. att beslutet var överklagbart. Miljööverdomstolen fann att återförvisningsbeslutet inte innefattade avgörande av fråga som inverkade på målets utgång och avvisade därför överklagandet.
Oljeförorenad jord - M8552-03
LAGRUM
2 kap. 8 §, 10 kap. 1 §, och 2 § samt 26 kap. 18 § miljöbalken (1998:808)
8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
En läckande oljetunna har påträffats under markytan på en fastighet där ett antal andra oljetunnor grävts ned senast den 30 juni 1969. Eftersom det inte blivit utrett vare sig att den läckande oljetunnan grävts ned efter nämnda datum eller att det förekommit någon aktivitet med tunnorna därefter har ansvar för förorening av marken inte kunnat utkrävas. En ledamot var skiljaktig.
 Malmens flygplats - inhibition m.m. - M2113-05
LAGRUM
21 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)
28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Försvarsmakten hade ansökt om tillstånd till militär verksamhet vid Malmens flygplats i Linköpings kommun. Miljödomstolen hade genom det överklagade beslutet prövat ett inhibitionsyrkande, framställt av Försvarsmakten, trots att ärendet enligt 21 kap. 7 § miljöbalken skulle överlämnas till regeringen för avgörande. Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde beslutet och återförvisade frågan om inhibition till miljödomstolen för fortsatt handläggning. I skälen anförde MÖD att miljödomstolen inte var behörig att slutligt avgöra målet och då inte heller kunde anses behörig att meddela inhibition eller i övrigt förordna rörande saken.
Täcklackerade frontsystem - villkor för tillstånd till produktion - M5552-05
LAGRUM
2 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)
Fråga om utformningen av ett haverivillkor avseende den s.k. by-passtiden (den tid under vilken full produktion medges utan att reningsanläggningarna är i drift).
Talerätt - M7247-04
Ett bolag hade meddelats tillstånd till bergtäkt av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagades till miljödomstolen som upphävde tillståndet. Miljödomstolens dom överklagades av bolaget och av ägaren till fastigheten för den tilltänkta täkten. Fastighetsägaren yrkade att länsstyrelsens beslut om tillstånd skulle fastställas. Miljööverdomstolen fann att fastighetsägaren inte hade rätt att överklaga och avvisade hans överklagande.
Talerätt - M7340-04
Ett bolag hade meddelats tillstånd till bergtäkt av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagades till miljödomstolen som upphävde tillståndet. Miljödomstolens dom överklagades av bolaget och av ägaren till fastigheten för den tilltänkta täkten. Fastighetsägaren yrkade att länsstyrelsens beslut om tillstånd skulle fastställas. Miljööverdomstolen fann att fastighetsägaren inte hade rätt att överklaga och avvisade hans överklagande.
Gruppstation - två vindkraftverk - M440-04
LAGRUM
2 kap. 4 § miljöbalken (1998:808)
Ansökan om tillstånd att uppföra och driva två vindkraftverk har avslagits bl.a. med hänsyn till verksamhetens inverkan på landskapsbilden och att lokaliseringen strider mot den kommunala översiktsplanen.

Andra domar från Miljööverdomstolen
tidigare publicerats i våra nyheter (inga referat)

Tillstånd till torvtäkt (återförvisning)
M389-08

Avvisad ansökan, återförvisning (protokollsbeslut)
M762-08

Klagorätt (protokollsbeslut)
M7157-08

Klagorätt (protokollsbeslut)
M7163-08

Klagorätt (protokollsbeslut)
M7158-08

Avskrivning och avvisning (protokollsbeslut)
M6388-08

Ersättning - rättegångskostnader
M318-08

Strandskyddsdispens
M1011-08

Avvisat överklagande
M5471-07

Vindkraftsanläggning - handläggning
M8489-07

Strandskyddsdispens - talerätt
M1046-07

Avfallsanläggning - omprövning av villkor
M5903-07

Miljöbrott
B4280-07

Talerätt
M3125-07

Ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken
M1879-07

Lagligförklaring
M580-07

Vindkraftverk
M8428-06

Avvisat överklagande
M7695-06

Prövotidsredovisning m.m.
M3611-06

2008

Jäv - Ö2303-07
Miljööverdomstolen inte jävig i målet om Citybanan

2007

Grustag - T1418-02
LAGRUM
3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
10 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Artikel 6 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
Fråga om underlåtelse att kommunicera en ansökan om rättsprövning har utgjort skadeståndsgrundande fel eller försummelse.


Mera om Processuella frågor

Naturvårdsverket (Lagar och andra styrmedel)

Domstolsverket
(Rättegång)

Åklagarväsendet

Miljöbalken

Förvaltningslagen

 

 

Uppdaterad 2008-12-05